Såhär går det när jag har ett viktigt beslut att ta...







... Jag lägger ner allt och gör något annat. Men nu gäller det. Jag måste bestämma mig tills imorgon.

En stor del av mig vill lägga ner handbollen eftersom jag inte känner mig speciellt sugen på att spela längre. Men det ska inte vara lätt för mig att göra något inte. För en liten del av mig vill fortfarande. En liten del som fortfarande vill kämpa vidare, som vill fortsätta försöka. Men jag är rädd att jag kommer förstöra för mig själv om jag låter mig själv fortsätta.

Jag är rädd att jag kommer förlora allt mitt självförtroende när jag kommer till träningar/matcher med en inställning och kämparglöd som bara ligger på 50... och när jag sedan måste stå ut med faktumet att jag kommer vara så otroligt besviken på mig själv bara för att jag inte ville tillräkligt mycket... bara för att jag inte gjorde allt jag vet att jag kan göra. 

Är det någon som förstår vad jag menar? Eller förklarar jag allt helt obegripligt?

Jag vill inte komma till det där stadiet när jag sitter och rablar upp ursäkter till varför jag inte ska gå på träningarna. Varför jag ska stanna kvar hemma och "göra klart mina läxor" eller "jag är förkyld". För jag vet att jag redan nu inte har någon som hellst lust att träna och om jag inte gör något åt saken kommer det till slut hända.

Så jag ska sitta och fundera idag. Tänk igenom det här. Det känns som om jag här världens svåraste beslut framför mig men det är bara för att jag har hållt på med handbollen så länge. Något jag i stort sätt alltid har hållt på med. Jag tror det här blir 6e året.





Jag älskar er tjejer, det gör jag verkligen.
Men jag tror att det är dags för mig att gå vidare.

Puss &Kram S